Veckans intervju – Nana Osei-Kofi

Hon är född på den svenska västkusten men studier och jobb har tagit henne ännu längre västerut. Nu är forskaren Nana Osei-Kofi aktuell med ett bokprojekt om afrosvenskar. För bloggen berättar hon om projektet, sin syn på ordet afrosvensk, och ger sina bästa tips till afrosvenska akademiker.

Nana Osei-Kofi 

Namn: Nana Osei-Kofi


Ålder: 45 år


Uppväxt i: Göteborg


Aktuell med: Bokprojekt om afrosvenskar, som forskare och docent på Oregon State University

 

 

 

 

 

Nana Osei-Kofi – med ett ”utifrån och in”-perspektiv på afrosvenskhet

Hur ser din personliga bakgrund ut?

– Jag är född i Göteborg. Min mammas familj är svensk och min pappas familj är från Ghana. Mina föräldrar träffades i London och sedan blev det så att de flyttade till Göteborg. Så vi bodde där tills jag var fem år, sedan så flyttade vi till Ghana och bodde där i fyra år innan vi flyttade tillbaka till Göteborg.

– I och med att både jag och min lillasyster hade gått i engelsk skola när vi bodde i Ghana så fortsatte jag att gå i en engelsk skola när vi flyttade hem till Göteborg. Så jag gick i engelska skolan till och med sjätte klass och sen när jag började i högstadiet så gick jag över till den svenska skolan. Sedan, när jag var runt 20 år, så gick jag med i en internationell kultur- och utbildningsorganisation och fick chansen att studera i USA. Det var ett 1-årigt utbildningsprogram som jag skulle gå men när jag var klar med det så kunde jag stanna i USA och söka jobb genom organisationen. Så jag blev kvar där och har bott i USA sedan 1990.

Du håller just nu på med ett bokprojekt om afrosvenskar, inom ramen för din forskning. Vad är bakgrunden till det projektet?

– Jag har ju inom den amerikanska kontexten tidigare skrivit om frågor som rör rasifierade och intersektionell feminism men aldrig utifrån en svensk kontext. Men för tio-elva år sedan så läste jag Showing our Colors: Afro-German Women Speak Out som gavs ut i 1986 och var inspirerad av den amerikanska feministen Audre Lordes tid i Berlin. Boken var den första i sitt slag när den gavs ut, och då kände jag att jag ville göra något liknande när det gäller Sverige. Det blev dock aldrig något av det då men jag har ändå följt den svenska debatten kring de här frågorna. Så nu när det på kort tid har varit mycket diskussioner om afrosvenskars situation och om afrofobi så kände jag att det var dags för mig som forskare och som svensk att jag tog tag i de här frågorna på något sätt.

Vad är dina tankar hittills så här i början av projektet?

– Till att börja med så ville jag förstå vad afrosvensk i dagens Sverige verkligen betyder. Nu när jag har gjort en del intervjuer så ser jag också det som att det pågår olika diskurser om afrosvenskar. Det drivs dels en akademisk diskurs och sedan har vi också kulturarbetare och bloggare som driver de här frågorna. Jag tror det är viktigt att förstå hur de här olika grupperna ser på frågan och vart det leder oss. Sedan så vill jag också titta på hur frågor om afrosvenskar hänger ihop med den större afrikanska diasporan samt också med frågor om social och ekonomisk rättvisa.

Om vi lämnar Sverige för ett ögonblick, hur ser ditt jobb ut rent konkret i USA?

– Jag jobbar på Oregon State Universitet och min officiella titel där är Associate Professor. Här i Sverige motsvarar det docent och forskare. Halva min tjänst så undervisare jag inom ”Women, Gender, & Sexuality Studies” vilket innebär att jag lär ut kunskaper om intersektionell feminism, genusfrågor, black feminism, ”People of color”-feminism och transnational feminism. För den andra halvan av tjänsten så är jag ansvarig för ett program som går ut på att de kurser som erbjuds på universitetet ska ta upp frågor om maktstrukturer, förtryck och diskriminering. Så jag jobbar helt enkelt med andra universitetslärare och forskare för att de ska bli bättre på det och för att de ska ta in mer av detta i sina kurser.

– Det är universitet som stödjer detta och själva idén med det är ju att man ska kunna ta upp sådana här frågor i vilken kurs som helst, speciellt i den amerikanska kontexten utifrån både ett nutida perspektiv och ett historiskt perspektiv.

Vad brukar du få för reaktioner från svenska forskare om ditt jobb?

– Jag är ju ganska ofta på akademiska konferenser i USA dit det kommer folk från hela världen. På de här konferenserna, som ofta handlar om utbildningsfrågor och pedagogik, har jag ibland varit på föreläsningar där svenska forskare har föreläst eller varit publik. När jag har introducerat mig själv för dem och berättat, på svenska, vad jag jobbar med så går det liksom inte ihop för dem. Jag vet inte riktigt vad det är, om det är för att jag är svart eller om det beror på något annat. Det är ofta så att jag börjar prata med dem på svenska men sedan efter ett tag så svarar de till mig på engelska.

– Man blir ju förvånad att det händer, och så blir man ju besviken så klart.

Vad hoppas att du att din forskning om afrosvenskar ska få för betydelse?

– Jag hoppas givetvis att den ska bli ett viktigt inlägg i debatten om afrosvenskars situation. Vad jag förstått ifrån svenska forskare så kan det faktum att jag jobbar utanför Sverige bidra till att det jag har att säga kommer att ses på ett annat sätt än om jag skulle säga samma sak som forskare i Sverige. Eftersom mitt arbete säkert kan ses som kontroversiellt av många, så kanske det är en liten fördel att frågorna lyfts fram på ett annat sätt, för att jag har ett ”utifrån och in”-perspektiv på afrosvenskhet.

– Sedan hoppas jag också att mitt projekt kan koppla den svenska svarta kampen till andra svarta ”social justice movements” runt om i världen.

Med tanke på din bakgrund, med en svart pappa från Ghana och en vit mamma från Sverige, hur brukar du definiera dig själv?

– I USA så använder jag uttrycket ”woman of color”, för att det är en politisk identitet som jag tycker passar. I Sverige när jag växte upp så blev det väl mest att jag sa att jag var från Sverige och Ghana men sedan så hörde man från andra att de sa mulatt. Jag vet inte hur mycket jag tänkte på det då men det var någonting som inte kändes rätt med ordet mulatt. Men jag vet inte om jag förstod varför det kändes fel.

– Nu, i och med debatten och mitt projekt, så har jag ju försökt förstå ordet afrosvensk. I början så var jag som många andra lite skeptisk och tänkte att ”afro, har vi inte kommit förbi det, och är afrikansk-svensk inte bättre”. Men nu när jag pratar med en hel del människor som förstår hur det hänger ihop så tycker jag att ordet afrosvensk är jätteviktigt som politisk identitet, oavsett hur jag definierar mig privat. Så för att driva den kampen kan jag absolut säga att jag tillhör gruppen afrosvenskar.

Hur tänker du kring användandet av ordet mulatt?

– Jag tycker det är väldigt problematiskt med tanke på ordets bakgrund och betydelse. Det är heller inte bra att det fortfarande, som det verkar som i alla fall, används så oproblematiskt här i Sverige.

Valerie Kyeyune Backström tog upp ämnet i förra veckans intervju, så med utgångspunkt från din yrkesroll, vad innebär intersektionalitet för afrosvenskar?

– Dels att vi ska ta till oss den svarta feminismen. Men framförallt att om vi ska titta på de här frågorna på ett strukturellt plan så måste vi tänka på utifrån ett intersektionellt synsätt. Jag tycker att det skrivs mycket om begreppet men det gäller också att ta det på ett seriöst sätt. Det är viktigt att de som syns när det gäller afrosvenska frågor visar att de tänker på ett intersektionellt sätt, dvs. att de verkligen tänker på klassfrågor, hbtq-frågor, kön, sexualisering etc. De måste visa att de förstår de här olika bitarna som maktrelationer. För det är en sak att prata om det men det är en annan sak att leva efter den här analysen, och då kanske inse att om du t ex inte är en svart kvinna så är det vissa frågor som du inte kommer förstå helt och hållet, och du måste förstå att du inte kommer förstå helt och hållet, för att du sedan ska kunna stödja den större kampen.

– Så att lyssna är viktigt samt att förstå att det finns platser och tider där olika röster ska höras. Ibland så kanske din roll är vara tyst, så att andra röster kan lyftas fram. Så det gäller att ha en djup medvetenhet om sig själv och sitt eget tänkande för att sedan kunna jobba för en förändring.

Med detta i bakhuvudet, vad behöver afrosvenska aktivister tänka på för att nå ut till de afrosvenskar som är mest marginaliserade?

– Det viktigaste att tänka på är att man behöver vara där folk är. Om vi t ex vill nå ut till afrosvenskar i Bergsjön så måste vi vara i Bergsjön. Det går inte att säga att” ni afrosvenskar i Bergsjön, kom in till Götaplatsen i Göteborg för vi ska ha ett möte där”. Den situationen innebär redan en maktskillnad. Så man måste verka där folk är eller bor, och man måste också fråga folk vad de själva vill göra.

– Sedan tror jag också att man som aktivist måste inse att förändring tar tid. Det är en process och man fortsätter att jobba för förändringar för att man tror på det och för att det är det enda alternativet.

Vilka är dina bästa tips till de afrosvenskar som drömmer om en akademisk karriär och som idag studerar på universitet/högskola, eller som snart ska börja studera på universitet/högskola?

– Absolut viktigast skulle nog de flesta säga är, ”publish or perrish”! Du måste producera forskning, du måste skriva och vara produktiv. Så ser det åtminstone ut i USA.

– Personligen så tycker jag att det är viktigast att man håller på med något som man verkligen brinner för. Det är alldeles för många som börjar forska på något bara för att det finns bidrag och pengar för det eller för att de har en handledare som tycker att de har forskning som passar bra ihop med deras eget arbete. Jag tycker istället att man ska tänka själv och tänka på varför man väljer att forska om ett visst område. För det du väljer att forska på tycker jag ska ha en viktig betydelse för nutidssamhället.

Publicerad i Afrofobi, Afrosvensk, Black feminism, Forskning, Icke-vit, Identitetspolitik, Intersektionalitet, Projekt, Samhället, Svarta/Afrosvenska kvinnor, Utbildning, Veckans Intervju Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
One comment on “Veckans intervju – Nana Osei-Kofi
  1. M. A. Diaité skriver:

    Dr. Kofi-provides us with some important answers to some important questions. Read on… .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

sjutton − 16 =